Regeringens budgetutspel: pr-jippo eller i demokratins tjänst?

Delar av vänstern och framförallt Peter Wolodarski (som var med i kvällens Aktuellt) på DN:s ledarsida är upprörda över regeringens sätt att på förhand kommunicera delar av höstbudgeten direkt till väljarna. Även Vänsterpartiet och Arbetarrörelsens tankesmedja har kritiserat ur ett demokratiskt perspektiv. Men hur odemokratiskt och debattfattigt är egentligen Alliansens budgetutspel? 

För det första är inte den medvetna strategin att kommunicera delar av budgeten på förhand på något sätt unik för svensk politik. S-märkta regeringar gjorde det hela tiden i form av ”läckor” till pressen som sedan blev stora uppslag och sensationsnyheter till väljarkåren. Ett måhända något mindre ärligt förfarande eftersom all media då inte får lika och samma möjligheter att ta del av budgetinnehållet, vilket riskerar skapa situationer där journalister som är mer närstående till regeringen premieras. Idag är strategin öppen, uttalad och ärlig på alla sätt där ingen hymlar om att det rör sig om smart kommunikation i väljarnas intresse.  

För det andra mår demokratin bra av att så mycket som möjligt diskuteras så öppet som möjligt så tidigt som möjligt istället för att hemliga beslut som fattas i slutna rum ska förbli hemliga för väljarna. Vi ställer hårda krav på öppenhet på företag eftersom vi som konsumenter vill veta så mycket som möjligt så att vi enklare kan ta ställning. Vem gillar organisationer och företag som i veckor hemlighåller redan färdiga kampanjer, produkter och information om det egna erbjudandet? I en del fall kan det skapa önskvärda förväntningar som när Apple på en timme lanserar allt om sin nya iPhone 5, men i ärlighetens namn skulle konkurrenterna och konsumenteran föredra att få veta så mycket som möjligt redan innan. 

För det tredje utesluter inte löpande budgetutspel möjligheten för oppositionen att med exakt samma tidsrymd som tidigare ta ställning till helheten och komma med ett eget motförslag. Att i direkt anslutning till ett regeringsutspel ge ett ärligt svar om att vara försiktigt positivt eller negativ med ett löfte om att återkomma med ett sammanhängande oppositionsförslag är inte skadligt. Tvärtom inger det förtroende att ägna tid åt att göra hemläxan och presentera helhetsförslag istället för som Håkan Juholt bli en politisk popcornmaskin där snabba retoriska poänger till slut inte hänger ihop. 

Dessutom: Varför presenterar inte socialdemokraterna sin skuggbudget i olika delar? Då skulle förslagen och alternativen ställas emot varandra på ett tydligt sätt dag för dag, vilket skulle underlättat för väljarna att slutligen ta ställning till helheten. Givetvis finns inte samma medieintresse för ett ensamt 30-procentigt oppositionsparti som för en regering vid makten men det skulle ändå räcka långt – inte minst med tanke på hur tyst och sparsmakad Stefan Löfven är i övrigt. 

För det fjärde gör tågturnéer, gruvbesök och vandring bland bostadsområden att Sveriges absolut högsta beslutsfattare tvingas iväg från Stockholms innerstad ut i landet för att träffa svenska folket. Givetvis är det delvis en mediecirkus men underskatta inte betydelsen av att orter som Kiruna, Helsingborg och Linköping faktiskt får besök och möjlighet att visa upp sig inför övriga landet. Alternativet är att på sin höjd röra sig några hundra meter från finansdepartementet bort till riksdagen – för att sedan stänga dörren om sig och gömma sig från väljarna bakom skrivborden igen. Och alla kritiker kan vara lugna: Anders Borg kommer att göra sin traditionella budgetpromenad i år också, trots att den lyckligtvis är mindre betydelsefull än tidigare.

För det femte har väljarna alltid rätt. Att regeringen berättar och kommunicera sin politik till väljarna i första hand och till riksdagen i andra hand är bara ett sunt uttryck för detta. Att då hänvisa till ”tröttsamma budgetmaraton” som gör att ”väljarna inte orkar ta in de olika alternativen i svensk politik” är att underskatta väljarna och självmotsägande eftersom väljarna är mer informerade än tidigare. Det finns således bättre förutsättningar än tidigare att ta ställning. Intresset för oppositionens budgetutspel avgörs framförallt av oppositionens politiska innehåll men också så klart val av kommunikationsstrategi. Om man gör som man alltid har gjort kommer också intresset att bli som det alltid har varit. Om jag vore rådgivare till socialdemokraterna skulle jag exempelvis använda samma strategi med t.ex. propositioner till partikongressen, politiska förslag från arbetsgrupper och den helhetsstrategi som så småningom ska bli vallöften. I övrigt är det alltid en sammanhängande, finansierad och relevant politik som avgör. 

Avslutningsvis talar teknik- och samhällsutvecklingen för att vi snarare kommer att få se ännu mer av öppna utspel så fort som möjligt efter beslut är fattat. Förr krävdes mångåriga utbildningar, ofta eget tryckeri eller TV-station för att vara journalist medan alla idag med en smartphone som har Internetuppkoppling är journalister. Riksdagsledamöter twittrar direkt från sammanträdena, statsråden berättar i realtid öppet om sina tankar som sedan analyseras och paketeras till hundratusentals på Facebook, Twitter och bloggvärlden. Att hålla en hemlighet i politikens värld där allt är öppet har aldrig tidigare varit så svårt som nu. Istället skapas ryktesspridning, rena lögner och spekulationer som kan vara skadligt på många olika sätt. 

Därför sker påstådda pr-jippon som uppdelade budgetutspel i demokratins tjänst eftersom rätt information når alla snabbare än tidigare. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: