Vinner ideologier några val?

Imorgon ska jag hålla det årliga sommartalet inför lokala moderaterna i Loftahammar, som Västerviks-Tidningen skrivit om tidigare. 

Trots eller kanske tack vare att jag är PR-konsult till yrket ska jag göra något så ovanligt som att prata ideologi, idépolitik och varför politik är lika mycket konst som vetenskap. I lördags skrev jag en kolumn i tidningen på temat: ”Vad staten kan lära sig av kapitalet” och min ambition är att bland annat utveckla det resonemanget. Jag hävdar att varje parti har en affärsidé och att det bakom varje politiskt förslag finns en idé som bör vara kopplad till visionen på olika sätt.

Politiska partier som inte har en sammanhängande berättelse eller en tydlig affärsidé som kan lösa samhällsproblem kommer sannolikt inte heller att vara särskilt framgångsrika. Poängen med att ha en affärsidé eller en ideologi är emellertid inte att den ska finnas i sig självt utan att den ska kunna användas för att förändra vardagen till det bättre. Den ska kunna göra skillnad. Den briljanta affärsidén med att sälja billiga möbler tack vare att du själv skruvat ihop allting utifrån platta paket löser problemet med att du vill möblera din lägenhet snyggt till ett billigt pris. Det är den vetenskapliga delen. Den konstnärliga uppstår någonstans när Coca-Cola genom att sälja något så banalt som sockrat vatten kan bli världens starkaste varumärke och samtidigt förändra världen. Eller som i politikens värld väcka känslor, sympatier och rättvisepatos kring den egna politiken. Då blir valet av valsedel var fjärde år lika mycket ett stolt ställningstagande som rop på hjälp att lösa samhällsproblem.

Köp av produkter, varor och tjänster handlar i allt större utsträckning om att göra ett ställningstagande. Ett företag som löser ditt problem, som bidrar positivt till samhället eller åtminstone gör sitt bästa och som du kan identifiera dig med får din röst eller hundralapp. Då krävs en tydlig affärsidé som inte nödvändigtvis ens behöver kommuniceras, men som måste finnas. Hur skulle näringslivet se ut ifall företag ”lade sin affärsidé åt sidan” och var helt pragmatiska inför det som för stunden uppfattades som populärt? Tänk om du kunde uppfinna något som omkullkastar hela marknaden på det sätt som glödlampan gjorde med stearinljus eller datorn gjorde med skrivmaskinen? Tänk om du tack vare ständig utveckling, förnyelse och lyhördhet inför framtidens behov lyckas bygga ett så starkt varumärke att folk köper dina produkter eftersom det är rätt – inte billigast eller ens bäst för stunden. Det är riskabelt att stirra sig blind på det omedelbara.

Givetvis kan statsvetenskapliga modeller och ideologier från 1700-talet förklara partiernas positioner, men varför skulle partierna vara så dumma att dem inför väljarna ägnade all kraft åt det förflutna istället för framtiden? Så länge man är trygg med sin affärsidé och vet vad man vill politiskt är det viktigare att berätta om den egna affärsidéns fördelar snarare än uppkomst. Socialdemokraterna känner sig fortfarande trygga med att kalla sig för demokratiska socialister, även om det sker väldigt sällan. Nya moderaterna pratar förvisso inte så mycket om liberalkonservatismen längre men vad är poängen med det? Ideologier syftar till att vägleda oss genom verkligheten, inte att ersätta verkligheten. Det är dogmatism. Problem uppstår när man helt börjar överge det som håller ihop verksamheten och som en gång gjorde den framgångsrik. Det finns i mina ögon inget entydigt sådant exempel i svensk inrikespolitik men definitivt tendenser.

Jag menar att det är tack vare tydlighet och trofast till den egna ideologin som framgångsrika partier också varit framgångsrika. Steget från den första Macintoshen till iPad och iPhone för Apple har fortfarande varit genom att vara trogna sin affärsidé och med ständig förnyelse. Forskning eller idé- och politikutveckling är centralt för att mäkta med den ständiga resan. Det är också sällan som företag smutskastar sina konkurrenter eller ägnar mer tankeverksamhet åt hur mycket sämre konkurrenternas produkter är än att framhäva de egna fördelarna. På samma sätt har också politiska partier som varit mer intresserade av sig själva, samhällsproblem och väljarnas behov än sina motståndare också nått framgång. Detta är bara några exempel på viktiga lärdomar.

Avslutningsvis vilja jag understryka att det finns uppenbara skillnader mellan politikens värld och näringslivets. Mitt yrke som rådgivare och kommunikationskonsult handlar mycket om att just berätta för de olika världarna hur dessa ser ut och vilka vägar framåt som finns för att tillsammans hitta lösningar i önskad riktning både för kunderna, politikerna och förhoppningsvis samhället i stort. Men det vore att ljuga att påstå att det inte också finns mycket att lära av varandra. Imorgon på ett café i Loftahammar ska jag berätta mer om hur ideologier kan vinna val.

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: