Ingen kommer undan politiken

Gårdagens SvD-krönika av Göran Skytte kan beskrivas som någon form av borgerligt crescendo efter artiklar, blogginlägg och tweets som hyllar historiens maktskickliga socialdemokratiska ledare framför pajasen Håkan Juholt. Vad alla totalt glömmer bort är att granska och förhålla sig till politikens innehåll i ett land där väljarna är åsiktsröstare snarare än personröstare. Trots Fredrik Reinfeldts omåttliga popularitet både i valet 2006 och 2010, så går det inte statistiskt påvisa att detta skulle spelat någon avgörande roll. Hög tid för borgerligheten att skaffa fokus, med andra ord.

Jag inser att det givetvis finns strategiska poänger med att sätta kilar mellan traditionella LO-anslutna S-väljare som vill ha ordning och reda med en regeringsduglig ledare som längtar bort till svunna tider och pajasen Håkan Juholt som inte kan leva upp till deras förväntningar. Däremot är jag inte lika säker på att borgerliga partier i längden vinner på att strunta i politikens innehåll och istället hylla kalkylerande socialister som Olof Palme eller för den delen Mona Sahlin som på allvar ville sätta en kommunist i regeringen.

Två fel gör inte ett rätt. Socialdemokratisk politik var fel i går, den är fel i dag och så länge den ideologiska ökenvandringen pågår utan förnyelse så kan vi utgå ifrån att den är fel i morgon också. Därmed inte sagt att bildsättning av motståndarna är oviktigt men för bloggvärlden, kolumnister i SvD och andra ledande opinionsbildare borde det inte saknas politiskt material att intellektuellt strimla sönder signerat Håkan Juholt och det socialdemokratiska partiet. För mig är Juholts omdömeslösa syn på internationell solidaritet i Libyen, bristande intresse att vilja prioritera arbetslinjen och betongmentaliteten med längtan till DDR-Sverige långt mycket allvarligare än att han är en levande citatmaskin.

Risken är att borgerligheten gör socialdemokratin en stor tjänst genom att fortsätta ägna tankekraft åt Håkan Juholt som person snarare än att granska politikens innehåll. Precis som Johan Norberg påpekat så kan han till och med liva upp svensk politik. Att hälla olja där det ska vara spolarvätska eller glömma sina vinterdäck må inte vara statsmannamässigt men behöver det vara negativt? Elaka tungor vill inte beskriva vår egen statschef som särskilt statsmannamässig men väl en skön kille som har vårt förtroende och djupaste av sympatier. Det gäller även en statsministerkandidat, om bara politiken kommer på plats.

Räkna med fler citat, fler pajaskonster och semesterfadäser av Håkan Juholt men räkna framförallt med att det socialdemokratiska partiet just nu leder i opinionsmätningar tillsammans med ett miljöparti på frammarsch och ett vänsterparti med stödröstande sossar. Räkna med att dessa tre partier vill grusa sönder jobbskatteavdrag, arbetslinjen och valfriheten i Sverige. Räkna med politiska återställare. Räkna med ekonomisk krishantering som sossar ägnat sig åt i Grekland, Spanien, Storbritannien och Portugal med katastrofala följder. Räkna med ett helt annat Sverige.

Kan vi börja prata politik nu?

Bloggar i samma ämne: Fredrik Axelsson, Din Ledamot, Röda Berget, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Bo Widegren, Högberg, Maria Hagbom, Människovärlden, Eva Ahlström.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: