Inför en oppositionsfri vecka

Ett av nya moderaternas absolut största styrkor och själva kärnan till alla framgångsrika valresultat är och har alltid varit partiets förmåga att lyssna in, se och presentera tydliga lösningar på relevanta samhällsproblem. Däremot finns det sedan finanskrisen en förskjutning av den egna mentala självbilden åt hållet att regeringsduglighet är grunden till all framgång. Nya moderaternas starkaste kort riskerar på sikt också bli dess fall om partiet inte går back to basic: Konsten att lösa samhällsproblem.

Så sent som idag skriver Maria Abrahamsson på sin blogg att skillnaden mellan rött och blått är just förmågan att vara regeringsduglig och många andra ledande moderater förhåller ständigt sig till oppositionen – istället för verkligheten. Vad tycker Håkan Juholt om barnfattigdom? Hur ser Ylva Johansson på FAS3? Vilken är Fridolin och Romsons syn på landsbygdspolitiken? Risken för att finta bort sig själv genom att politiskt triangulera sig vilse är alldeles uppenbar. Fler alliansvänner och moderater borde istället fånga upp signalerna från väljarnas vardag.

Det går inte, oavsett partitillhörighet, med trovärdighet att brösta sig för att det byggs fler bostäder när bara Stockholmsområdet beräknas växa med cirka 20 000 invånare per år medan knappt en tiondel av bostadsbehovet byggs. Det är fullkomligt omöjligt att långsiktigt kunna vinna unga människors förtroende, alldeles oavsett vad oppositionen tycker, när ungdomsarbetslösheten är på cirka 25 procent i Sverige. Det kvittar vad Håkan Juholt eller Lars Ohly tycker om migrations- och integrationspolitiken när segregationen är alldeles uppenbar och landets förorter brinner.

Att vara regeringsduglig är bra när det blåser till storm. Frågan är hur långt regeringsduglighet räcker när samhällsproblemen växer sig allt större och på längre sikt när Sverige ska stå rustat som land inför mördande konkurrens i tjänste- och kunskapsekonomins globala era. Då krävs det lösningar i dag och en ständig förmåga att se hur väljarnas vardag förändras. Varje dag. Varje mandatperiod. Valrörelsen 2018 eller 2022 kan mycket väl komma att handla om något helt annat än jobben – det parti som redan idag levererar lösningar på både dagens och morgondagens frågor riskerar inte gå samma ideologiska ökenvandring som dagens socialdemokrater.

Om inte annat så har jag bilder från valvakan 2002 för att påminna hur snabbt det går att bli ett 15 procentsparti, när den egna självbilden inte längre har något att göra med verkligheten. Väljarnas förtroende måste långsiktigt förtjänas genom att lyssna och leverera – inte genom att vara det minst dåliga alternativet.

Ett förslag vore att införa en oppositionsfri vecka  – på en vecka ska ingen vare sig titta på, lyssna till eller förhålla sig till vad någon från oppositionen säger eller vill. Utan istället koncentrera sig 100 procent på verkligheten och väljarna.

Konsten att lösa samhällsproblem är långt ifrån enkel.

2 svar to “Inför en oppositionsfri vecka”

  1. magnus99 Says:

    Hade folk koncentrerat sig på verkligheten under en vecka hade nog SD fått 90% efter denna vecka. 8-)

  2. Staffan Gising Says:

    Verklighet, är det väl inget politiskt part som ägnar sig åt ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: