Om ekonomiska skillnader

”You cannot strengthen the weak by weakening the strong. You cannot help the poor man by destroying the rich. You cannot lift the wage earner by pulling down the wage payer. You cannot help men permanently by doing for them what they will not do for themselves” – Abraham Lincoln, USA:s 16 president (1809 – 1865).

Debatten om ekonomiska klyftor och skillnader är en debatt mellan olika ideologier och idéer. Enligt socialstyrelsens senaste rapport har andelen människor som lever under fattigdomsstrecket minskat från 11 till 5 procent. Samtidigt rapporteras att högavlönade tjänar ännu mer pengar vilket därmed spär på ekonomiska skillnader och ökar klyftorna i Sverige. Socialisterna får skrämselhicka och rasar mot alla former av skillnader eftersom allting alltid ska jämnas till förmån för ett rättvist Sverige. Men vad är ett rättvist Sverige och är verkligen rikedom ett problem när alla får det bättre? Bakom fina retoriska rökridåer om klasskamp, folkhem och solidaritet döljer sig en cynisk politik som skapar konflikt mellan olika människor beroende på grupptillhörighet som leder rakt ned i fattigdomsfällan.

Det finns inget egenvärde i ökade inkomstsskillnader. Skillnader för skillnaders skulle är i bästa fall bara meningslöst. Däremot finns det ett värde av att de sämst ställda alltid får det bättre och att ingen ska behöva leva i utanförskap och fattigdom. Jantelagen som går ut på att ingen ska sticka ut eller vara bättre än någon annan är en ekonomisk katastrof. Tänk om jantelagen tillämpades i en socialistisk diktatur där alla är fattiga; ”Du ska inte svälta mer än jag, du ska inte vara arbetslös längre än jag, du ska inte sticka ut och tro att du kan göra något med ditt liv. Vi har det alla lika dåligt och det är just precis så vi ska ha det”. Den vägen valde inte i Sverige i slutet på 1800-talet när vi gick från ett fattigt bondesamhälle vid Nordpolens utkant till ett högteknologiskt exportland och ett av världens rikaste länder.

Ett rättvist Sverige är ett land där alla får en lika chans att kunna göra sina egna livsval och förverkliga sina egna drömmar utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Vi måste som Margaret Thatcher uttryckte det: ”Let our children grow tall and some taller than others if they have the ability in them to do so”. Det är när framgångsrika människor tillåts vara framgångsrika som verklig solidaritet mellan människor skapas. Då skapas titousentals nya arbetstillfällen och miljarder skattekronor går rakt in i välfärdskassan. Det är när Ingvar Kamprad tillåts vara Ingvar Kampad som tusentals unga människor kan gå till jobbet på IKEA, tjäna ihop egna pengar och satsa på sig själva. Samtidigt kan hundratusentals andra unga människor köpa billiga möbler och spara pengar till annat. Sådan är marknadsekonomin och vinstintresset där somliga blir snuskigt rika utan att det sker på andras bekostnad. Tvärtom får alla det bättre.

Om socialisterna hade rätt och vinstintresset som innebär att somliga blir fantasirika var ett problem skulle i så fall handel inte existera. Varför skulle människor vilja handla med varandra om alla förlorade på det? Sanningen är att alla vinner på det. Därför ska vi inte vara rädda för skillnader så länge dessa skillnader uppstår på ett rättvist sätt. Istället för att utifrån social ingenjörskonst stirra sig blinda på att omfördela smulorna av en allt krympande välfärdskaka borde socialisterna börja prata om hur vi kan baka välfärdskakan större. Hur kan fler få mer och vilka ingredienser och vilken teknik ska till för att kakan ska börja växa?

Debatten påminner oss om Abraham Lincolns kloka ord redan för 150 år sedan.

Andra bloggare: Monica Green (S), Martin Moberg, Brännström, Johansson, HBT-sossen, Röda Berget.

Media: Expressens ledare. Socialstyrelsen.

Annonser

7 svar to “Om ekonomiska skillnader”

  1. Det är fattigdomen stupid | Sagor från livbåten Says:

    […] du menar att det var lika bra eller sämre, skulle jag verkligen vilja veta hur du resonerar? Med denna ökade rikedom finns mer potentiellt rörligt kapital som kan investeras i nya idéer. Ingen är fattigare än […]

  2. Lennart Ahlstrand Says:

    Ingen i vårt land skall behöva leva i fattigdom,men vi blir allt fler,födelsetalet ökar samt inflyttade mäniskor ökar lavinartat.Detta gör att det kommer inte finnas resurser för att kunna försörja alla innevånare i vårt land.Det kommer ej heller att finnas arbete åt alla.

  3. Ett land där det bara är okej att bli rik på lotteri blir ett fattigt land utan framtidstro. « Kent Persson (m) blogg Says:

    […] Bloggar: Sagor från livbåten och alltid rött alltid rätt och Thomas och Sagor från livbåten (igen) och Frihet är inte gratis […]

  4. LeoB Says:

    @André:

    Jag tror att Lincoln yttrade de här orden i god tro och kanske var de giltiga då. Men är de giltiga i dagens värld?

    Ett problem jag tycker mig se är miljön (men det finns flera). De ”starka”, som Lincoln av någon anledning kallar dem, dvs de som har mer pengar förväntar sig ju att konsumera mer.

    Det gäller inte bara sådant som vi kan kopiera och producera nästan hur lätt som helst, t ex musik och filmer. Annars hade det inte varit några problem med miljön.

    Problemet är att de som har mer pengar även förväntar sig att kunna konsumera mer av sånt som tär på våra ändliga resurser. Sånt som i de flesta fall påverkar miljön negativt när vi konsumerar. Dit hör bilar, hus, semesterresor osv.

    Det är såvitt jag kan se resurser som vi alla måste dela på. Jag ser ingen annan lösning än att begränsa de ”starka”/rikas rätt att för egen del ta åt sig alltför mycket av dessa miljöberoende resurser. Annars går miljön under.

    Men du kanske inte ser det här som ett problem?

    Och förresten, vad tror du Thatchers lösning på detta är? Hon säger ju att vi inte ska begränsa de barn som kan växa mer än andra. Låter jättetjusigt, men det förefaller mig som om hon faktiskt menar att vissa ska tillåtas äta mer av den begränsade kakan. Det verkar ju inte riktigt klokt, tycker jag. Men hon kanske inte alls menar det? Kanske har du gjort henne en stor orätt genom att citera henne ”out of context” så att säga? Vill du förklara?

  5. André Assarsson Says:

    LeoB,

    Tack för dina kommentarer och intressanta tankar i detta viktiga ämne. Jag förstår vad du menar med att konsumtion och s.k. överkonsumtion tär på våra ändliga resurser men så länge vi låter marknadsekonomins mekanismer få råda ser jag ärligt talat inte problemet på längre sikt. I takt med att mer av en ändlig resurs konsumseras kommer dess utbud att minska, vilket skapar ett allt högre pris.

    Därför finns det alltid incitament och vinster att hämta för företag, länder och människor att investera i ny teknik och forskning som styr bort konsumtion från ändliga resurser. Exempelvis kommer elbilen att ersätta bensinmotorn på bilar på samma sätt som fiberoptiken ersatte koppartråden för telefonledningar, tack vare ny teknisk utveckling.
    Men om vi ska ha råd att investera nytt och satsa på ekonomisk utveckling med forskning behövs både kunnande, kapital och människor.

    Därför är det viktigt att rika även i fortsättningen tillåts kunna konsumera och köpa nytt eftersom dessa oftast bär de initiala kostnaderna för nya projekt samtidigt som riskkapitalister och andra kan investera miljarder i forskning som sedan kan ge avkastning. Det är också viktigt att länder satsar på forskning för att med kraft kunna möta framtidens utmaningar.

    Angående Thatchers uttalande så är det viktigt att inte stirra sig blind på hur kakan ska FÖRDELAS utan snarare GÖRAS STÖRRE. Klart fördelningspolitik också kan vara intressant men ärligt talat; vilket tror du gör kakan större? Att alla tillåts växa och förverkliga idéer som kan skapa tusentals arbetstillfällen eller att begränsa människor?

  6. Glenn Says:

    Hej André,
    jag har absolut inga problem med att rika personer tjänar ännu mer. Att andelen som lever under fattigdomsnivån blir färre är också klart positivt. Nackdelen som jag ser med Moderaterna och Co politik är dock att det är ett alldeles för stort antal människor i dagens Sverige som har fått det betydligt sämre. Detta p.g.a. försämringarna i socialförsäkringssystemet o.s.v. Man ska betala mer till a-kassan men samtidigt få mindre om du har oturen att bli uppsagd p.g.a. arbetsbrist. Den oron som jag har mött bland anställda vid 150 uppsägningsförhandlingar under ett års tid har jag aldrig upplevt tidigare. Förr kunde man i princip alltid gå från ett jobb till ett annat men så är det inte i dagens läge. Om du har haft en lön på ca. 22000 så får du under första månaden ca. 10 000 brutto p.g.a. 7 dagars karens ( Alliansen ökade med ytterligare 2 st karensdagar sommaren -08 för att man antagligen får skylla sig själv vid arbetslöshet ). Nästa månad får man max 15.000 brutto under förutsättning att du varit på jobbet 100 % senaste året. Detta innebär att vid endast 2 månaders arbetslöshet har man tappat 19 000:- brutto.
    Detta leder till en stark oro för att förlora sin anställning och leder till att man slåss med näbbar och klor för att behålla sin anställning.
    Detta är konsekvensen av Alliansens politik.
    Är detta bra ?

    Med vänlig hälsning

  7. Emil Says:

    Huvudet på spiken. Med vänsterns argumentation skulle de rikaste människorna i världen inte leva i världens rikaste länder (USA etc) utan de fattigaste, eftersom de ser ekonomin som en vågskål där man måste ta från en grupp för att gynna en annan, att påstå att västvärldens rikedom har uppstått genom att den stora majoriteten har blivit fattigare är att totalt ignorera verkligheten, inte heller förklarar ”imperialismen” denna rikendom med tanke på att förre detta u-länder (och u-länder som är på väg mot en västerländsk levnadsstandard) har kunnat ta sig ur fattigdomen trots att de är inte någonsin varit kolonialmakter (eller hänsynslöst skövlat sina egna naturresurser). Varför frågar sig aldrig vänstern varför länder som Sverige som aldrig varit en kolonialmakt kunde ta sig ur fattigdomen i slutet av 1800-talet/början av 1900-talet? Få kommer ihåg idag att Sverige var ett hopplöst fattigt u-land en gång, och vänster gör allt de kan för att förklara bort vad som hände under 1800-talet som tog Sverige och västeuropa från fattigdom till det moderna samhälle vi har idag, det är på den punkten Marx verkligen hade fel och de som inte inser det har huvudet långt ner i sanden.

    /Libertarianen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: