Om f.d. kommunister i EU-kommissionen

I samband med de pågående utfrågningarna av kandidater till EU-kommissionen konfronterades jag med att somliga hade en något märklig politisk bakgrund. Det visar sig nämligen att slovaken Maroš Šefčovič, tjecken Štefan Füle och estländaren Siim Kallas alla har bakgrunder som kommunister. Kallas var till och med medlem i kommunistpartiet i Sovjetunionen, enligt hans CV. Dessutom sägs det att Barroso var aktiv Maoist i sin ungdom men tillfällig ideologisk sinnesförvirring i unga år torde, åtminstone i mina ögon, vara en annan sak.

Jag har besökt Europaparlamentet flera gånger och vid varje tillfälle blir jag alltid imponerad av parlamentariker främst från nya medlemsländerna i öst som levde under kommunistiskt Sovjet-förtryck Det finns en tydlig reformagenda, visioner om framtiden och brandtal om marknadsekonomi som vägen framåt för dessa länder. Därför blev jag något förvånad när just Estlands kandidat till kommissionen skriver ut på sitt CV att han varit medlem i kommunistpartiet i Sovjetunionen – vad handlar det där om?

Eftersom Kallas hyllats av bl.a. liberala debattören Johan Norberg samtidigt som hans politiska arbete sedan Sovjetunionens fall imponerar kunde jag inte låta bli att mejla Norberg och fråga om hans syn på saken. Han sammanfattade det hela på ett bra sätt: ”Min syn på saken är enkel: I auktoritära länder där det är förenat med officiella och inofficiella sanktioner att inte vara med i det stora partiet ska man titta på vad folk gjorde när de var med, snarare än på medlemskapet i sig. Om de begick förbrytelser eller drev på åt fel håll borde de inte vara aktuella, men om de var med för att påverka i demokratisk och liberaliserande riktning kan de nog vara utsökta företrädare för ett fritt Europa”. Så är det ju.

Men eftersom ingen ställt frågan i Europaparlamentet om vad Kallas sysslade med åren 1972 till 1990 som ”Member of the Communist Party of the Soviet Union” men även 1975 till 1979 som ”Finance Ministry of the Estonian Soviet Socialist Republic” kan vi förmodligen räkna med att det inte finns några politiska oegentligheter i garderoben. Jag undrar emellertid hur omvärlden hade sett på saken om det fanns en kandidat med ett förflutet i ett nationalsocialistiskt parti eller för den delen i en terrororganisation utan att för saken skull ”drivit på fel håll” eller ”begått förbrytelser”. Ibland kan ett medlemskap i sig vara illa nog, även om omständigheterna naturligtvis spelar roll.

Annonser

4 svar to “Om f.d. kommunister i EU-kommissionen”

  1. Olle Says:

    Jag tror mycket på att det ligger i avsaknaden av politiska alternativ. Om Kallas förflutna vet jag inget, men jag kan spekulera i om hur det kan förehålla sig. I Sovjet fanns det miljontals människor som organiserade sig i diverse socialistiska och kommunistiska organisationer, vars grund staten stod på – varför?

    För att man inte vill straffa ut sig själv från möjligheten till utbildning, arbete och ett socialt liv. Minns att Sovjet var en extremt paranoid diktatur. Om man (som jag) tycker att den rådande regimen i Sovjet var förkastlig på alla plan kan det tyckas rimligt att man inte vill samarbeta med den på något vis. Anta att man vägrar låta sig ”samarbeta” med staten på något plan: då offrar man sig, ens möjligheter i livet försvinner och inte slutändan har inte någonting förändrats. Det är meningslöst.

    Måhända var det ett sätt att överleva, och verka inifrån för en rättvisare stat.

  2. André Assarsson Says:

    Olle,

    Du skriver kloka saker i din kommentar och jag tror det ligger väldigt mycket i det. Jag ser för egen del inte hur Kallas ska belastas för sitt förflutna som medlem i Kommunistpartiet (eftersom det inte heller framkommit att han drivit på i någon felaktig riktning).

    Samtidigt är det viktigt att sådana här frågor diskuteras eftersom vi alla har en fri vilja och kan fatta både dåliga och kloka beslut om våra liv – i en viss social, politisk eller ekonomisk kontext.

  3. Halldin Says:

    Nöden att vara med och inte vara med i kommunist partiet visas bra i Broderhood of war, koreansk krigsfilm om koreakriget.

    Folket tvingas skriva in sig i kommunistiska partiets rullar för att få handla mat, när syd korea sedan tar tillbaka byn avrättas alla förrädare som står skrivna i kommunistiska partiets rullar.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Taegukgi_(film)

  4. Nya kommissionen på plats « Frihet är inte gratis. Says:

    […] Förmodligen åsyftade han Barroso som bekant var Maoist i sin ungdom men också flera andra som vi diskuterat här på bloggen. Han citerade Churchill som pratade om ”The Iron Curtain” och att det […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: