När Lyxfällan blir politik

TV-programmet Lyxfällan sändes i kväll på TV3 och det är lite av ett favoritprogram. Om programkonceptet var ett politiskt partiprogram som representerade grundläggande principer för hur ekonomisk politik bör föras så skulle jag definitivt berömma detsamma. Därför att precis som deltagarna i programmet beter sig sköter somliga politiker hela ekonomier. Det finns däremot en stor skillnad. När pengarna är slut i den egna plånboken eller kronofogden knackar på dörren så är det kört. En hel ekonomi däremot där miljarder och åter miljarder med kronor, dollar eller euro snurrar omkring i stora system går det alltid att skjuta fram problemen till någon annan. Ofta genom stora underskott i statens finanser.

När politiker talar om att ”vi måste stimulera ekonomin” eller ”sätta fart på hjulen genom konsumtion” i tider när pengarna är slut och företag tvingas göra nedskärningar så lever dessa politiker i samma värld som Lyxfällans deltagare. Om jag bara tar det där SMS-lånet, om jag bara skjuter till lite mer från mina sparade medel eller om jag bara lånar från bekanta så löser allting sig. Enkla principer som gäller för alla oss andra om att inte konsumera när vi inte har råd och skära ned på utgifter om inte våra inkomster tillåter konsumtion långsiktigt. Skitenkla principer. Men allt det här kastar politikerna i sjön och förkastar eftersom staten är den stora illusion i vilken alla tror sig kunna leva på varandras bekostnad, för att citera Bastiat.

Ta Barack Obama i USA. Statens underskott i USA är rekordstora, inte minst efter Bush:s oansvariga skattesänkningar i kombination med ökade utgifter i åtta år. Dessutom har landet stora handelsunderskott, vilket somliga ser som ett problem i sammanhanget. Istället för att, som alla andra tvingas göra, skära ned på kostnaderna så har amerikanska staten köpt bilfabriker, köpt ut stora kreditinstitut för miljarder med skattedollar och planerar att genomföra ett förstatligande av sjukvården, vilket förväntas kosta ytterligare fantasibelopp. Dessutom införs tullar mot bl.a. Kina och övriga omvärlden, vilket gör amerikanska varor dyrare vilket får anses vara marginellt i sammanhanget men ändå principiellt tveksamt.

Allt det här görs på riktigt med andra människors pengar som insats. Inga besparingar. Inga tavlor med hundralappar med prioriteringar. Inget välja bort. Bara välja mer. Säkerligen med de bästa av intentioner eftersom rådande nationalekonomiska teorier om stimulanspaket, multiplikatoreffekter, dynamiska effekter och allmän Keynesiansk forskning som uppbackning. Så går det. När Lyxfällan blir politik.

Annonser

Ett svar to “När Lyxfällan blir politik”

  1. Jesper Karlsson Says:

    Applåd!

    Du övertygar mig mer och mer! fortsätt så och du kommer få min röst till riksdagen! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: