Moderaterna är Sveriges nya folkrörelse

Allt fler opinionsundersökningar bekräftar alltjämt trenden att nya moderaterna etablerar sig som ett 30 procentsparti på god väg att faktiskt ta över rollen på allvar som Sveriges ledande politiska parti. Detta är historiskt helt unikt. För första gången är borgerlighetens främsta försvarare av människors och företags möjligheter att växa av egen kraft att bli motsvarigheten till dåtidens folkrörelser.

Att jämföra 1930-talets och 1970-talets folkrörelser som fackförbunden eller kvinnorörelsen med 2009 års motsvarighet är naturligtvis en befängd jämförelse. I dag samlar inte de politiska partierna en massa undergrupper, särintressen och lobbygrupper som i gengäld kräver tillskansade fördelar på bekostnad av de som inte stödde partiet till regeringsmkaten. I dag samlar partierna väljare vars gemensamma intressen är lösningar på de samhällsproblem som de ställs inför i sin vardag.

Givetvis går det att på olika sätt engagera sig politiskt utanför partipolitiken eller på andra sätt engagera sig i stora intressegrupper men trenden är att dessa inte är lika politiskt effektiva längre. Allians för Sverige lyckades för första gången på länge samla väljarstöd för en majoritetsregering – helt utan fackförbund som finansierat valrörelsen eller direktstöd från delar av den mer traditionella arbetarrörelsen (där stora delar faktiskt röstade och bidrog till moderaternas framgång.

Det är egentligen för tidigt att säga något men jag tycker mig se början till att moderaterna håller på att bli Sveriges nya folkrörelse. Ett brett inkluderande parti som samlar så stora väljargrupper att mer än var tredje väljer moderaterna som det politiska alternativet i ett landskap med fler partier, fler sätt att engagera sig på och blixtsnabb information via nätets olika kanaler. Trots eller snarare tack vare detta är moderaterna på väg att utmana sossarna som Sveriges största parti. Därmed skulle över 70 år av väjar-monopol vara brutet. Det kanske tar två eller tre mandatperioder till men någon gång måste paradigmskiftet börja. Vi får se. Val avgörs som bekant på valdagen.

Kompis, det går bra nu! #2

Det var inte längesedan Frihet är inte gratis kunde konstatera att det går bra nu för moderaterna som vinner alltfler sympatisörer i opinionen. Den senaste mätningen av DN/Synovate visar på historiskt ras för socialdemokratin och en fortsatt statistiskt säkerställd ökning för moderaterna. Kombinationen av Mona Sahlins utestängning av vänsterpartiet till förmån för miljöpartikramande och den rådande lågkonjunkturen där moderaterna som parti har störst trovärdighet att hantera ekonomiska frågor, spelar så klart roll. Men då får vi inte glömma bort att det bästa fortfarande ligger framför oss och att valet 2010 kan bli ännu en rysare.

Låt oss påminnas om varför det går bra nu:

• Moderaterna har Fredrik Reinfeldt samlar tre andra partier, en hel regering och det svenska folket med sig i uppslutningen kring jobbpolitiken och åtgärderna för att möta den lågkonjunktur som drabbar Sverige utifrån. Socialdemokraterna har Mona Sahlin som inte ens kan samla sina egna partimedlemmar, inte ens sina oppositionskollegor och ännu mindre svenska folket förlorar både i opinionen och i mätningar efter debatter mot Fredrik Reinfeldt.
• Lågkonjunkturen och den s.k. finanskrisen har flyttat fokus från välfärdsfrågor, från integration och från miljöfrågor till plånboksfrågor och områden där moderaterna har hög trovärdighet hos väljarkåren. Vi uppfattas som det bästa partiet att sköta landets ekonomi och skapa bäst förutsättningar för att vi ska klara oss ur krisen medan vänstern inte upplevs så. Framtiden då? Moderaterna befinner sig i en stor utvecklingsfas där välfärdsfrågor genom ”Välkommen till verkligheten” gör att vi på allvar kommer att presentera en bred politik inom området i takt med att Anders Borgs arbetsgrupper presenterar sitt arbete inför partistämman 2009.
• Det parti som vinner förstagångsväljarna vinner också valet 2010, om man ska följa traditionella trender och valanalyser. Moderaterna har Sveriges största ungdomsförbund som samlar närmre 10 000 medlemmar i samtliga län i Sverige med fungerande distriktsverksamhet, fungerande samordning vid landets lärosäten och gymnasieskolor genom Moderata studenter och Moderat Skolungdom som en del av MUF. Socialdemokraterna har inte ens det näst största ungdomsförbundet som brottas med efterskalven av skandaler, konflikter och interna problem. Vi har bäst förutsättningar för att vinna första och andragångsväljarna inför valet 2010.
• Det svenska ordförandeskapet 2009 innebär minst ett halvårs fokus på EU-frågor där moderaterna som regeringsbärande parti med Fredrik Reinfeldt som statsman för över en halv miljard människor kommer att göra sitt bästa för att få mer Sverige i Europa. En statsman med ambitioner att flytta fram Sveriges positioner och bidra till utvecklingen tillsammans med Carl Bildt som utrikesminister med decennier av meriter ställs mot en splittrad oppositionsledare utan erfarenheter att leda Sverige i internationella sammanhang. Vi har stört trovärdighet. Igen.
• Valet till Europaparlamentet är en styrkemätare och sätter trenden för det fortsatta självförtroendet med toppkandidater från båda läger. Moderaterna ställer upp som Europaparti och det första partiet i Sverige att säga ja till EG-tanken med Carl Bildt som tänkbar kandidat som EU-kommissionär, Gunnar Hökmark som är vice ordförande i största partigruppen i parlamentet EPP-ED och Christofer Fjellner som är näst yngsta ledamoten av samtliga 788 st. Sossarnas laguppställning med Marita Ulvskog, en gång medlem i Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna kommer göra sitt bästa för att kunna möta detta men har inte en chans. Vi har stört trovärdighet. Ännu en gång.
• Opinionsläget går i helt rätt riktning och det är gott om tid kvar att vinna valet 2010 med historiska ras för socialdemokratin som skakas i grunden. Aldrig förr har partiet testats med partiledare som inte tillträtt direkt som statsminister. Partiet har varit tyst, undangömmande och avvaktat den egna politiken i tron om att det inte skulle straffa sig. Nu hinner verkligheten ikapp ett splittrat parti av otåliga väljare som kräver besked. Kompis, det går bra nu, igen!