En skola i Lund har drabbats av moralpanikens ångest och tvångsanslutningens kollektivistiska sjukdom genom ett fall för JO då en stackars 8-åring innan skoltid delade ut inbjudningskort till ett födelsedagskalas till alla i klassen utom två personer. En mobbare som trakasserat 8-åringen i ett halvår och en som inte hade bjudit 8-åringen tidigare. Ändå konfiskerade lärarna alla inbjudningskort och för stunden förbjöd(!) 8-åringen från att bjuda alla andra i klassen. Därmed skördade kränkningsinflationen ännu ett offer.
Tankarna förs till att vi snart också har ett angiverisystem på landets skolor värdigt det unkna DDR-samhälle som skapas när man inte ens får välja sina vänner. Tankarna går också till den egna skolgången där man umgicks med vissa medan andra mest betraktades som idioter. Det fanns nämligen mobbare redan på lågstadiet och det räckte med att man tvingades stå ut med dem på skoltid. Man bjöd helt enkelt inte dessa på födelsedagskalas, fotbollsläger eller utflykter. Helt enkelt för att dem var dumma i huvudet.
Inte nog med att konfiskeringen av inbjudningskorten var högst orättvist, det leder också helt fel eftersom omvända förhållanden riskerar att uppstå d v s vad händer när man tvingas bjuda alla 25 i klassen men kanske bara umgås med 3-4 st och andra barn står river sönder inbjudningskort och tydligt exkluderar en oskyldig inbjudande 8-åring från social gemenskap? Att bli öppet hånad och nekad sitt kalas inför alla andra är kanske att föredra då gruppen går före individen?
Alla har rätt att neka mobbare till sitt eget födelsedagskalas. Alla har rätt att välja sina vänner. Alla inser att tvångsinbjudningar i sig leder till ytterligare mobbing och problem. Alla ska inte med. Så enkelt är det.
juni 27, 2008 kl 12:25 e m
Alla har rätt att välja sina vänner, men privata inbjudningar ska inte ske i skolan. Det finns fortfarande porto och postlådor till sånt. Det finns så många omogna vuxna som använder sina barn i försök att statuera exempel. Lyft blicken! Jag tycker att det är lätt att sätta sig in i känslan hos en 8-åring oavsett om han eller hon anses vara en mobbare. Jag tycker att det här speglar något större än ett kalas. Det handlar om vuxnas oförmåga att kommunicera och att ta tag i problem som tyvärr kommer mycket tidigt i åldrarna.
juni 27, 2008 kl 7:57 e m
Läraren borde naturligtvis ta tag i anledningen till att inte två blev bjudna och inte fördöma den stackars pojken som ville slippa sina plågoandar på sitt kalas. Man har faktiskt rätt att själv avgöra vilka som skall komma på de kalas man anordnar. Om skolan har en regel som säger att man måste bjuda alla så är troligen denna regel ogiltig och jag hoppas att JO påpekar detta.
Ett bra handlande från lärarens sida skulle vara att tala med pojkens föräldrar och försöka åstadkomma en lösning som skulle kunna gå ut på att pojken inte blev illa behandlad av dessa två och därefter lämnade inbjudningar till dessa.
Om lärare fortsätter att stötta mobbare kommer vi aldrig att få en mobbingfri skola. Den aktuella läraren bör enligt min uppfattning skiljas från sin tjänst.
juni 27, 2008 kl 9:23 e m
Anna.
Jag vet inte hur det var när du var liten men när jag var det så delade man ut dem i skolan av den enkla anledningen att det var enkelt. Det enda man behövde göra var att lägga dem på bänken eller i deras “hylla”.
Varför skicka brev när man kunde göra det på det viset? Och varför ska privata inbjudningar inte ske i skolan? Det finns ingen logik i det.
Vill man bjuda folk så vill man bjuda folk och vill man inte bjuda folk ska det också gå utan att en lärare ska ingripa – speciellt om han inte förstår situationen.
juli 1, 2008 kl 8:06 f m
Skolen skal ikke brukes som formidlingsplass om man ikke har tenkt å be hele klassen, dette gjelder også barnehager o.l.
Her må man forstå at man utelater noen og det gir et sterkere uttrykk enn om vedkommende hadde sendt dette til private adresser. Det er lov å vise litt hensyn og skjønn i en slik sak!
juli 2, 2008 kl 7:13 f m
Klart man skall få ge inbjudningar till sina vänner när man träffar dem. Allt annat är löjligt. Jag delar alltid ut så mycket som möjligt personligt, det bygger en mycket bättre vi känsla.
/ Balp