Första delen av tre i en dokumentärserie från 2006 om kommunismen sändes i kväll på TV8. Vi har en skrämmande historielöshet bland svenska ungdomar i brist på tillräcklig undervisning om en av världshistoriens mest skräckinjagande ideologier. När kidsen går omkring med diktatorer och revolutionärer som försatte människor i arbetsläger på sina t-shirts vet vi att kunskaperna om kommunismen är otillräckliga. Därför var debatten i höstas om Sovjetkommunismens massmord viktig.
Det värsta med dagens unga vänsteraktivister och Sovjetkramare är inte deras fullständiga historielöshet. Det är att man vill ha det som det har varit och är i många kommunistiska länder. Man kan bara föreställa sig dagliga brödköer till ICA, inrikespass för att åka utanför städer eller fabriker som tillverkar miljontals varor som sedan ingen använder. Till slut tillverkas ingenting eftersom systemet kollapsar. Massvält utbryter och humanitära katastrofer är ett faktum.
Om ekonomin är som en gatukorsning så fungerar prissystemet som trafikljus. Hur mycket ska tillverkas och konsumeras? När ska det tillverkas och konsumeras? Åt vem ska det tillverkas och vilka ska konsumera? Det är miljardvis med information som ingen centralplanerare, byråkrat eller politiker kan ha kunskap om. Ingen har den insikten eftersom det är helt omöjligt att veta. Jag vet inte ens vad min granne efterfrågar. Då behövs ett prissystem på en fri marknad där priset är resultatet av miljontals producenter och konsumenteras information. Allt annat är att famla i mörker.
I TV8-dokumentären berättade en historiker att kommunismen aldrig insett människans natur. Det är en del av förklaringen till misslyckandet. Själv gillar jag Adam Smiths insikt redan 1776: “Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl.” När hyllorna i våra affärer fylls med billiga produkter är det egoistiska bönder, möbeltillverkare och telefonoperatörer som vill tjäna pengar på att i största möjligaste utsträckning och på bäst sätt tillgodose våra intressen och behov. Som konsument i dag är man både mer uppassad, rikare och mäktigare än dåtidens kungar. Det är banne mig värt att försvara.
februari 12, 2008 kl 11:18 e m
Så sant som det är sagt.
februari 13, 2008 kl 12:00 f m
Helt fel. Räknar man svält som massmord ligger västvärlden och dess offer i täten. Det var ni moderater och socialdemokrater som satte svenska kommunister i arbetsläger under andra världskriget. Snacka om historielöshet!
Du kan jämföra 80-talets köer med 90-talets misär. Folk fick nog efter ett lite mer än ett år efter sovjetunionens upplösning. Ni borgare rullade ut tanksen på Moskvas gator, eldade upp det folkvalda parlamentet och hade ihjäl upp mot 2000 civila. Vissa massmord förtigs? Varför?
Din kritik av planekonomi är helt befängd. Hur ska ett företag kunna veta “hur mycket ska tillverkas och konsumeras? När ska det tillverkas och konsumeras? Åt vem ska det tillverkas och vilka ska konsumera?”.
Varje större företag bygger på planekonomi. Något annat hade inte varit tillräckligt effektivt. Hellre planekonomi än marknadsanarki. Det är planekonomin som håller tillväxtrekordet i världen. Det är planekonomin som ger Kuba dess relativa välstånd.
Det är bara konsumenter med pengar som är rikare än “dåtidens kungar”. Utan pengar har du ingen makt alls, varken politiskt eller ekonomiskt. Därav är systemet plutokratiskt. Men det är lätt att bortse från det som verklighetsfrånvänd moderatvalp.